• Maria M. Berglund

Vässa ditt manus, del 4 - Genre, stilbild och idealläsare som kompassriktning



I november 2019 höll jag ett scenframträdande på Värmlands Bokfestival med titeln "Vässa ditt manus - fem tips som ökar dina chanser att fånga förlagens och läsarnas intresse direkt".


Detta föredrag omvandlar jag nu till en serie om fem blogginlägg där jag delar med mig av de tipsen. Syftet är att peka på några saker jag i min yrkesroll ser att författare verkligen kan tjäna på att gå igenom innan de skickar in sitt manus.


Här hittar du de övriga tipsen jag publicerat i serien.



Det fjärde tipset handlar om att identifiera manusets GENRE, dess STILBILD och tänkta IDEALLÄSARE.


Genom att RINGA IN DESSA FAKTORER kommer vägen till svaren på många andra frågor att uppenbara sig.



(Bilden kommer från Unspash)



Genre


Att identifiera manusets genre handlar om att för sig själv identifiera så specifikt som möjligt vilken typ av text det är man håller på att skriva. Övergripande kategorier som roman eller diktsamling är då för allmängiltiga. Man behöver fundera i termer av så specifika undergenrer som möjligt om genre ska vara användbart som en mental kompassriktning för vad det är man håller på att skapa.


Inom romangenren finns mängder av olika undergenrer: litterära romaner, historiska romaner, spänningsromaner, relationsromaner, feel good, självbiografiska romaner, fantasyromaner, science fiction-romaner, osv, osv.


Men också inom varje enskild av dessa undergenrer kan det finnas ytterligare förfiningar. Exempelvis sträcker sig spänningslitteraturen över thrillers och nervkittlande psykologiska draman som kan gränsa till rysare, via mer renodlade kriminalromaner, deckare och actionfyllda skildringar av brott och kriminalitet, ända till pusseldeckare, mysdeckare och puttrande humoristiska mordmysterier. Även genren true crime passar in här.


Här kan man som författare bli hjälpt av att för sig själv försöka placera in sitt eget manus så specifikt som möjligt. Detta eftersom varje genre och varje specifik undergenre har sina egna genrekonventioner och underförstådda förväntningar som manuset kommer att mötas av hos förlag och förläggare, och i förlängningen också mötas av hos potentiella läsare. På vilket sätt behöver man exempelvis vara originell och komma med något nytt i sitt manus i förhållande till andra författare på marknaden? Svaret på en fråga som denna skiljer sig mycket åt från genre till genre.


Om man tycker att det är svårt eller abstrakt att tänka i termer av genre, kan det kanske hjälpa att fundera över vilken hylla på biblioteket eller på vilken avdelning i en väldigt välsorterad bokhandel din bok skulle bli placerad om den blev utgiven? Eller att försöka tänka vilka andra författare och titlar din bok mest liknar?


Sedan kan man skriva en lista (mental eller fysisk) över vilka kännetecken titlar inom den genre man skriver i allmänhet uppvisar. Det kan exempelvis handla om språkstil, tonläge, händelser, typer av karaktärer, uppbyggnad, vilken slags titel och vilket typ av omslag det brukar vara, hur mycket och på vilka sätt nya titlar som ges ut förväntas uppvisa originalitet, vad som säljer inom genren, osv. Detta kan hjälpa dig som författare att ringa in vad som brukar fungera i just din genre, och få syn på vilka underförstådda genreförväntningar ditt manus förmodligen kommer att bedömas utifrån.




Stilbild

Manusets stilbild handlar om sådant som vilken språkstil och vilket tonläge texten har, bland annat. Är språket rakt och okonstlat? Eller är det lyriskt och fyllt av poetiska inslag som rytmiskhet och bildspråk? Är det avskalat och kargt? Eller är det broderande och ordrikt? Är det allvarsamt och djuplodande? Eller är det lättsamt och humoristiskt?


Passar språkstilen och tonläget ihop med de händelser som berättas? Passar de för manusets genre?


Målet är att hitta fram till en medveten och harmonierande helhet vad gäller stilbilden - lite liknande hur en inredningsarkitekt arbetar med att designa rum och miljöer skulle man kunna säga, med skillnaden att det författaren designar och inreder är textens rum.




Tänkt idealläsare

Att göra ett manus helt färdigt att skickas till förlag handlar också om att ta steget att frigöra berättelsen från sig själv som författare och börja tänka på vilken eller vilka slags läsare man tror att manuset kan tilltala och som man ser framför sig ska ta del av den färdiga boken.


Det handlar, uttryckt annorlunda, om att gå ifrån att berätta det som händer i storyn för sig själv, och att börja berätta det för någon annan. Någon som ännu inte vet någonting om karaktärerna och om den värld karaktärerna befinner sig i eller vad som kommer att hända där.




Frågor dessa faktorer kan hjälpa till att besvara


Har man som författare ringat in manusets genre, stilbild och tänkta idealläsare, kan dessa faktorer sedan fungera som kompassriktning när man ställs inför att besvara frågor i manusarbetet som:


- Vilka teman passar det att manuset handlar om och på vilket sätt bör dessa behandlas?


- Hur ska berättelsen börja för att fånga läsaren på bästa sätt?


- Vilket tempo ska berättandet hålla?


- Vilken språkstil fungerar?


- Hur mycket dialog bör det vara? Hur många eller hur långa miljöbeskrivningar?


- Passar det med humor? I så fall vilken typ av humor och var någonstans?


- Vilket tonläge ska manuset ha?


- Hur långt kan manuset vara på ett ungefär?


- På vilka sätt behöver manuset vara nyskapande?




Om dessa frågor besvaras utifrån faktorerna genre, stilbild och tänkt idealläsare, ökar chansen att det manus man skapar kommer att bli en såkallad "stilsäker" produkt där alla beståndsdelar harmonierar med varandra för att smälta ihop till ett sammanhållet och enhetligt litterärt verk. Och i förlängningen av detta ökar förstås chanserna att manuset också sedan kan bli bedömt som utgivningsbart hos ett förlag!



14 views0 comments
Kontakt

e-post:

maria@litteraturbyran.se

​​

telefon:

070 478 68 04

sociala medier:

  • Facebook - White Circle
  • White Instagram Icon

© 2021 Maria M. Berglund