I november 2019 höll jag ett scenframträdande på Värmlands Bokfestival med titeln "Vässa ditt manus - fem tips som ökar dina chanser att fånga förlagens och läsarnas intresse direkt".
Detta föredrag omvandlar jag nu till en serie om fem blogginlägg där jag delar med mig av de tipsen. Syftet är att peka på några saker jag i min yrkesroll ser att författare verkligen kan tjäna på att gå igenom innan de skickar in sitt manus.
Här hittar du de övriga tipsen jag publicerat i serien.
Det femte och sista tipset handlar om att ta hjälp av en PROFESSIONELL MANUSGRANSKARE, en LEKTÖR.
Vad kan lektören GÖRA FÖR MANUSET och hur hittar du RÄTT LEKTÖR?
(Bilden kommer från Pixabay)
Vad gör en lektör?
En lektör är en professionell manusgranskare av skönlitterära manus.
Lektörer anlitas både av förlag och av enskilda författare, men de har lite olika arbetssyften när de läser manus beroende på vem uppdragsgivaren är.
En förlagslektör läser manus för att göra en preliminär bedömning av huruvida manuset skulle kunna vara attraktivt för förlaget att ge ut. Förlagslektören skriver sedan ett kortare utlåtande på ca en halv till en sida till förläggaren med en rekommendation om manusets utgivningsbarhet. Författaren av manuset får sällan ta del av förlagslektörens utlåtande.
En lektör som anlitas av författaren själv, läser istället manus för att hjälpa författaren att förbättra texten och för att eventuellt öka manusets utgivningsbarhet, om författarens mål är att skicka in manuset till förlag. Lektören skriver då ett lite längre utlåtande med övergripande bedömningar av manuset styrkor och förbättringsområden, och kommer många gånger med konstruktiva förslag, funderingar och idéer kring hur eventuella problem i manuset skulle kunna lösas. Den lektör som författaren själv anlitar har oftast ingen kontakt med förlagen.
Vad gör en lektör inte?
En lektör gör inte samma arbete som en redaktör. Redaktören kommer in i ett senare skede och ger vanligtvis förbättringsförslag som ligger på enskild kapitel- och detaljnivå. Lektörens perspektiv är ofta mer övergripande, och det är helheten av berättelsen som står i fokus. Till det övergripande hör saker som genre och stil, story och intrig, dramaturgi och struktur, perspektiv, karaktärer, gestaltning, dialog och generell språkbild. På redaktörens bord ligger snarare att tighta till kapitel, gå igenom enskilda scener, putsning av formuleringar, etc.
En del författare kommer i kontakt med en redaktör när deras manus blir antaget hos något förlag och ska redigeras för utgivning. Hos en del frilansande lektörer finns dock även möjlighet att få sitt manus redaktörsgenomgånget efter lektörsläsning om man vill vässa texten ytterligare eller om man planerar att ge ut på eget förlag, eftersom lektören kan ha redaktörskompetens också.
En lektör är heller inte en korrekturläsare eller en slutgranskare av manus. Grammatik, stavning, interpunktion, specifika ordval och språkkorrekthet på enskild meningsnivå ligger inte på lektörens bord att peta i eller att rätta, möjligen kan det kommenteras på en generell och övergripande nivå om det finns återkommande problem i språkhanteringen. På samma sätt får du normalt sett inte hjälp av en korrekturläsare med att förbättra storyn i ditt manus eller med att fördjupa gestaltningen eller dialogen eller med att upptäcka logiska luckor, exempelvis.
Här ser jag ibland att det hos författare som kanske inte har varit igenom en hel utgivningsprocess hos ett förlag någon gång förekommer en del förvirring kring dessa olika roller/ tjänster/ uppdragsbeskrivningar. Man undrar varför saker måste göras i just den här ordningen och varför det inte går att beställa en lektörsläsning och en korrekturläsning samtidigt, exempelvis. Detta beror bland annat på att en korrekturläsning inte är värd att göra förrän absolut inget mer i innehållet ska ändras, för så snart man börjar skriva om kapitel eller scener kommer nya korrekturfel att smyga sig in i texten och då var en eventuell korrekturläsning som gjorts innan i stort sett bortkastad.
Vem får kalla sig för lektör?
Lektör är en yrkestitel som i princip vem som helst kan och får använda sig av. Det finns inga speciella utbildningskrav eller kvalifikationer för att erhålla rätten att kalla sig för lektör. Detta gör att de yrkesmässiga kompetenserna mellan olika lektörer kan skilja sig åt ganska mycket, och det är upp till dig som författare att själva kolla upp vilka kvalifikationer olika lektörer verkligen har.
En del lektörer är universitetsutbildade inom områden som litteraturvetenskap, språk, kreativt skrivande och/eller förlagsverksamhet (eller inom angränsande yrken som har dessa områden i sig, som svensklärare, bibliotekarie eller journalist exempelvis). Men det kan vara stora skillnader vad gäller hur många kurser man faktiskt har tagit.
Andra lektörer är själva författare och har förvärvat sina skönlitterära kompetenser genom eget skrivande och/eller genom olika skrivarutbildningar. Likaså kan en del ha utbildat sig till skrivpedagoger eller gått coachutbildning, exempelvis. Ytterligare andra är bara hängivna läsare av skönlitteratur och har kanske inte några direkta eller endast små formella kvalifikationer för yrket.
Det är därför värt att som författare lägga lite tid på att kolla upp olika lektörers och lektörsförmedlingars kvalifikationer, erfarenhet och renommé när man ska anlita en ny lektör, så att man hittar en lektör som uppfyller den nivå av utbildning eller yrkeserfarenhet man själv som författare vill att ens lektör ska uppfylla.
Hitta rätt lektör för DIG!
För att hitta rätt lektör för just dig, tänk gärna igenom frågor som dessa innan du börjar ta kontakter:
- Vilka kompetenser vill du att din lektör ska ha?
- Vilken genre är det ditt manus ligger inom?
- Vilken typ av feedback passar dig bäst som författare och som individ att få?
- Vilken budget kan du avsätta för lektörsläsning av manuset?
Att hitta rätt lektör är lite som att hitta rätt coach eller rätt terapeut eller rätt personlig tränare. Både arbetsmetoderna, kvalifikationerna och personkemin ska helst stämma för att det ska bli ett framgångsrikt samarbete. Så tänk igenom vilka dina och manusets främsta behov och målsättningar är, för det finns inget universalrecept här som passar för alla och envar.
Önskar du dig en stenhård textgranskare som inte lindar in bedömningarna? Eller behöver du snarare en mjuk, peppande författarcoach som kan hjälpa dig att lösa upp inre blockeringar och självtvivel? Är det viktigt att din lektör har någon särskild genrekompetens och är mycket beläst inom en viss typ av skönlitteratur som du skriver? Eller är det av större vikt att lektören är en formellt utbildad textgranskare som har lärt sig verktyg och teorier kring textkonstruktion från grunden? Vill du att lektörsgranskningen ska hanteras anonymt mellan parterna, eller vill du kunna ha en personlig kontakt med din lektör och ha möjlighet till uppföljande diskussioner efter utlåtandet?
Detta är några punkter att fundera igenom innan du börjar söka ute på nätet eller hos olika lektörsförmedlingar, för det ökar chanserna att du kan välja en lektör som passar för just dig och ditt manus!
Med hjälp av rätt lektör kan du få syn på styrkorna och förbättringsområdena i ditt manus när du själv känner att du har kommit så långt du når på egen hand, och hjälp med att sätta fingret på och lösa det som inte riktigt fungerar i manuset ännu.